Vad forskningen pekar på

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som också varnar för att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

Pressmeddelandet publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Enligt Lunds universitet bygger delar av arbetet på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskrev en stark känslomässig relation till skogen och uttryckte omsorg om naturen. Trots det såg forskaren ingen tydlig koppling mellan relationen till skogen och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Hanna Ekström Pigot, som står bakom avhandlingen, säger i pressmeddelandet: – I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar besluten

Resultaten pekar på att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt i skogsägares beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

Hanna Ekström Pigot lyfter i pressmeddelandet att högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog.

Rätt områden viktigare än flest hektar

Avhandlingen tar även upp hur skydd av skog utformas. När olika policyalternativ jämförs framgår att det mest effektiva inte enbart handlar om att skydda stora arealer, utan om att prioritera rätt områden.

I pressmeddelandet betonas särskilt att skydd bör inriktas på:

• områden med hög ekologisk kvalitet
• att skyddade områden hänger ihop i landskapet (landskapskonnektivitet)

Hanna Ekström Pigot säger: – Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationspost omfattar arbetet delstudier i Sverige och Finland och kombinerar flera metoder, bland annat walking interviews, agent-based modelling, klusteranalys och litteraturöversikter.