Oroliga energimarknader efter störningar vid Hormuzsundet

Kriget i Mellanöstern har skapat ett ansträngt läge på den globala olje- och drivmedelsmarknaden. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men priserna på olja och drivmedel har stigit och situationen kan förändras snabbt. Det kan i förlängningen påverka hushåll och företag även i Höganäs, i takt med att prisnivåer sätts på en global marknad.

Energimyndigheten uppger att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter i fyra veckor (enligt myndighetens pressmeddelande den 2 april). Myndigheten följer utvecklingen tillsammans med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan behöva införas för att dämpa drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Energimyndigheten bedömer att effekterna redan märks i form av stigande drivmedelspriser. De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara.

På den europeiska marknaden pekar myndigheten särskilt ut att diesel och flygbränsle kan påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Höga drivmedelspriser kan enligt Energimyndigheten i sig dämpa förbrukningen. Om läget kräver ytterligare insatser anger myndigheten att Sverige och EU har flera möjliga åtgärder, exempelvis:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt kan regeringen besluta om ransonering av drivmedel.

Regeringen: lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen beslutade den 1 april 2026 att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Åtgärden ska ske samordnat med andra länder inom ramen för Internationella energibyrån (IEA).

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager i en gemensam avtappning, för att lindra effekterna på den globala oljemarknaden efter att transporterna genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker lagringsskyldigheten, så att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Den volym Sverige deltar med motsvarar cirka 14 dagars lager.