Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s mål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan berör hela landet, inklusive kommuner som Höganäs, eftersom åtagandena rör utsläpp inom sektorer som påverkar vardaglig energi- och transportanvändning.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet visar regeringens bedömning att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 väntas överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men ger förlorad intäkt

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom den så kallade ETS-flexen. Enligt IVL innebär detta en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

IVL uppskattar kostnaden/förlorad intäkt till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående utsläppsgap

Efter ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL pekar på tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: IVL beräknar kostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för att använda utsläppsrätter via ETS-flex.
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas flera år i rad uppstår en så kallad ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL kan sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet: – Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.