Bakgrunden till beslutet

Länsstyrelsen Skåne har beslutat om ett generellt skyddsjaktbeslut som innebär att 2 000 storskarvar får jagas i länet. Enligt Länsstyrelsen är syftet att minska trycket på svaga fiskbestånd.

Nils Carlsson, enhetschef på Länsstyrelsen Skåne, förklarar att skarven inte pekas ut som huvudorsak till fisknedgångar – men att den stora mängden skarv påverkar möjligheten för fiskbestånden att återhämta sig.

Fiskbestånden bedöms ha svårt att återhämta sig

I pressmeddelandet lyfter Länsstyrelsen att många skånska fiskbestånd är väldigt svaga. Som exempel nämns att torskbeståndet i Öresund fortsatt är svagt trots att fisket efter torsk har upphört.

”Många skånska fiskbestånd är väldigt svaga idag. Skarven är inte huvudorsaken till nedgångarna, men den stora mängden skarv gör att fiskbestånden inte klarar att återhämta sig.”

Antalet bon har fördubblats på tio år

Länsstyrelsen hänvisar till inventeringar som visar en tydlig ökning:

• 2012: cirka 2 000 skarvbon i Skåne
• 2023: cirka 4 000 skarvbon i Skåne

Enligt pressmeddelandet kan antalet vuxna skarvar uppskattas till 3–5 gånger antalet bon. Utifrån 2023 års nivå innebär det att det för tre år sedan kan ha funnits omkring 12 000–20 000 vuxna skarvar i Skåne. Länsstyrelsen uppger också att en vuxen skarv äter cirka 500 gram fisk per dag.

Påverkan på småskaligt fiske

För det småskaliga fisket beskrivs konkurrensen om fisken ske på flera sätt, bland annat genom att skarv äter både vuxen fisk och mindre fisk som ännu inte hunnit växa till sig. Skarv kan även skada redskap eller orsaka skador på fångst när den söker föda i nät, enligt Länsstyrelsen.

Jägare uppmanas följa aktuellt antal

För att inte fler skarvar ska jagas än vad beslutet tillåter, ska jägare enligt Länsstyrelsen kontrollera aktuellt återstående antal via myndighetens webbplats, som uppdateras successivt.

Länsstyrelsen skriver även att beslutet föregår en skärpning i jaktförordningen som träder i kraft den 1 juli 2027 och som ska göra det enklare att skyddsjaga skarv.