Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport (2026) med nya mätningar och analyser om nedskräpning i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar utvecklingen över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinskräp som det dominerande problemet i städer, och stora skillnader mellan olika svenska stränder.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 kl. 07:45 (CEST) via Via TT.

Skräpet minskar i stadsmiljö – 30 % sedan 2023

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Flera plastrelaterade föremål uppges ha minskat kraftigt, bland annat efter förändrade vanor och nya regler.

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots minskad rökning är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt uppmätt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 %.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket, vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

För snus syns enligt pressmeddelandet ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns däremot en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräpföremål på en kilometer

För att konkretisera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett vardagsexempel: en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana. På den sträckan uppges man passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel per kilometer enligt rapportens beräkning:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (t.ex. godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: för långsam utveckling

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Enligt Håll Sverige Rent går minskningen dock för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Organisationen hänvisar också till en Novusundersökning som visar att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

”Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister”, säger Josefin Carlring.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges samtidigt inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora regionala skillnader i strandskräp. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är enligt pressmeddelandet en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet längs västkusten uppges vara plast, där en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten uppmättes under 2025 ett medianvärde på 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges mer av skräpet kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällmiljö

I mätningar längs vandringsleder i fjällen under 2025 var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades. Enligt Håll Sverige Rent visar det att nedskräpning inte bara är ett stadsproblem, utan även påverkar naturområden med många besökare.

Svenskarnas syn: 73 % tycker nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det bara ungefär en av tio som uppger att de själva har skräpat ner.