Fler blommor – men också fler risker vid trafikerade vägar

Blomrika vägkanter kan ge värdefull föda åt humlor, men i trafikerade miljöer riskerar de samtidigt att skörda många liv. Det visar en ny studie från Lunds universitet, publicerad den 27 maj 2026. Forskarna har undersökt humlors förekomst och dödlighet längs vägkanter med olika trafikintensitet i Skåne.

60 vägkanter i Skåne kartlades – hundar hjälpte till att hitta bon

Studien omfattade 60 vägkanter runtom i Skåne. För att hitta humlebon använde forskarna specialtränade hundar som lärt sig att sniffa fram bon. Därefter jämfördes antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikflöden.

Resultatet var tydligt: fler döda humlor hittades där trafiken var hög, jämfört med lågtrafikerade vägar.

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet sammanfattar en av de centrala observationerna så här:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Nästan inga humlebon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna fann också i princip inga humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Enligt studien tyder detta på att det framför allt är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor, samtidigt som dödligheten där är låg. Forskarna pekar på att en stor del av Sveriges vägnät utgörs av just lågtrafikerade vägar, vilket kan ge goda möjligheter om insatser för blomrika vägkanter riktas dit.

Sofia Blomqvist lyfter också att många av dessa vägar är privata, vilket kan göra lokala skötselåtgärder möjliga.

– Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist.

Trafikverket: resultaten kan hjälpa att välja rätt åtgärder

Studien har finansierats av Trafikverket för att öka kunskapen om hur vägkanter och natur samspelar. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, bedömer att resultaten kan göra arbetet mer träffsäkert.

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer, säger han.

I vägkanter finns ofta blommor som var vanligare förr, exempelvis blåklockor, prästkragar och åkervädd. Enligt pressreleasen är flera av dessa arter viktiga för humlor och andra insekter, men har minskat när deras livsmiljöer försvunnit. Trafikverkets miljöarbete omfattar att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald, bland annat genom minskad klippning så att blommor hinner sätta frö.

Vägkanter är inte en ersättning för klassiska naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör ersätta skydd och skötsel av andra viktiga miljöer.

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar, säger Sofia Blomqvist.

Studien har publicerats i tidskriften Biological Conservation med titeln: “High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations”.