Stora skillnader i villalånebördan mellan kommuner

En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan flera kommuner i andra änden ligger runt tre procent.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik (medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster).

Stockholmsområdet sticker ut

I kartläggningen framhålls Stockholmsområdet som särskilt tydligt. Landshypotek Bank uppger följande kommuner som exempel:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Minst andel i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan uppges bland annat följande kommuner ligga på omkring tre procent av hushållets nettoinkomst för lånet till en genomsnittlig villa:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.