Parkinsonläkemedel testas som tillägg vid svårbehandlad depression – lovande resultat i studie

Studie från Lunds universitet: pramipexol som tillägg kan lindra anhedoni vid svårbehandlad depression.
Fokus på anhedoni – minskad glädje och motivation
Ett läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom kan vara ett lovande tillskott i behandlingen av svårbehandlad depression, enligt en studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne. Studien gäller särskilt symtomet anhedoni – nedsatt förmåga att känna glädje, lust och motivation – som många upplever som en av de mest begränsande delarna av depression.
Resultaten publicerades i tidskriften Nature Medicine och presenterades i en pressinformation daterad 12 juni 2026.
Pramipexol prövades som ”drug repurposing”
Forskarna undersökte pramipexol, en dopaminagonist som sedan tidigare är godkänd och används vid Parkinsons sjukdom (och även restless legs syndrome). Upplägget är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett befintligt läkemedel testas för ett nytt användningsområde.
I studien gavs pramipexol som tillägg till patienternas ordinarie behandling.
Så genomfördes studien
- Studietyp: randomiserad, dubbelblind, placebo-kontrollerad klinisk studie
- Deltagare: 82 personer med depression och uttalad anhedoni
- Behandlingstid: 9 veckor (uppföljning efter nio veckor)
- Långtidsuppföljning: öppen uppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta
Förbättring jämfört med placebo – och effekt som höll i sig
Enligt forskargruppen sågs en tydligare förbättring av anhedoni hos deltagarna som fick pramipexol jämfört med placebogruppen. Effekten uppges också ha kvarstått under den sex månader långa uppföljningsfasen hos de deltagare som fortsatte behandlingen.
Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.
Hjärnavbildning och aktivitetsmätning gav ledtrådar
Forskarna använde 7 Tesla-fMRI för att studera möjliga biologiska mekanismer och aktivitetsmätare för att följa vardagsrörelse och aktivitetsnivå.
Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.
Biverkningar – och vad som behöver följas
Enligt pressinformationen hade de flesta deltagare inga större problem av behandlingen och få avbröt studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, som ofta kunde hanteras genom dosjustering.
Forskarna lyfter samtidigt att vissa biverkningar behöver följas över tid, bland annat nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.
Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.
Publicering och finansiering
Studien heter Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9) och är publicerad i Nature Medicine.
Enligt Lunds universitet har studien finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska forskningsstiftelser och regionala forskningsfinansiärer.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


